Ett leende på läpparna

Jag får ofta höra att jag är stark som kämpar på med ett leende på läpparna trots allt jobbigt jag har/får gå igenom. Många undrar hur jag kan hålla humöret uppe och fortsätta kämpa på, och att jag trots det nästan alltid är så glad och positiv.

Det finns nog inget enkelt svar på det, förutom att man inte har något val. Man kan inte göra något åt att man har en kropp som kämpar emot en istället för med en. Utan det är bara att försöka göra det bästa av situationen och vara envis på att den inte ska få vinna. Det hjälper inte att bara ligga kvar i sängen och tycka synd om sig själv. Även om man behöver sådana dagar också, men det funkar inte i längden.

Man får försöka göra det bästa av situationen trots att allt är långt ifrån en dans på rosor många gånger. Det blir lätt att man istället sätter på sig leendet för att det är för jobbigt att visa hur man egentligen mår. Det blir som en skyddsmur för en själv. För det är nästan bara min familj som ser dem riktigt tuffa dagarna, för då orkar jag inte göra någonting annat än att bara ligga hemma. Och tyvärr har dem dagarna blivit fler och fler nu på sista tiden.

Det är klart jag har dagar då jag tycker allt bara är en pest och pina. Jag kan också vara arg, förbannad, ledsen, frustrerad m.m. även om man inte alltid tror det. Jag kan tycka allt är orättvist och frustrerande och att det är som det är, men som sagt man kan inte göra något åt det. Utan man måste fortsätta kämpa om man vill nå någonstans trots alla motgångar man möter. Och jag tänker inte ge mig förrän jag har nått mitt mål om att kunna gå på fötterna utan att värken ska ta över! Kampen fortsätter och någon gång kommer jag vinna, även om det ibland kan kännas väldigt långt bort ibland!

Gillar

Kommentarer

En liten djävul

Idag är min högerfot som en liten djävul. Nervvärken har tagit nya tag och blivit värre igen. Började igår kväll när jag skulle sova. Låg vaken jätte länge innan jag tillslut somna. Jag testade att sänka en medicin igår kväll för att se om den kunde ha någonting att göra med att jag har fått högt blodtryck och puls, och att jag vill se om den hjälper. För nu på sista tiden har det känts som att den varken gör till eller från. Jag bytte den medicinen för ca 6 veckor sedan till en annan sort eftersom de skulle sluta tillverka den andra sorten jag tidigare tog.

Men det känns ändå konstigt om det var den lilla sänkningen som skulle resultera i att jag skulle få såhär ont på en gång. Antingen hjälper medicinen väldigt bra eller så är det en tillfällighet. Ska se om jag orkar ta en lite mindre dos ikväll igen eller om jag ska ta samma dos som jag brukar, och se om det kan gå tillbaka.

Det var länge sedan nervvärken var såhär irriterande och bara ligger och värker. Visst jag känner av den varje dag men inte i den här graden.

Gillar

Kommentarer

Gårdagen

Gårdagen började bra, fick besök av mormor och morfar som var här och fira mig. Vi åt mat, fika och hade det trevligt. Sedan på kvällen åkte jag, mamma och syrran till TennStopet och åt lite mat. Det var mysigt!

Gillar

Kommentarer