Fredag & bildrensning

Hej fredag och på er!
Idag började dagen med att pappa kom förbi en sväng ganska precis efter att jag hade gått upp imorse. Det var kring åtta/halv nio tiden. Så han satt och umgicks lite med mig och Sara imorse medan vi åt frukost innan han gick ut och jobbade igen. Han håller på och byter tak på uthusen här på gården, så han hade en lite paus när han var till mig. Men det var trevligt, för det är inte varje dag vi sitter ner så och umgås. Även om det händer då och då.
Vi pratade även lite om imorgon. Jag ska vara med mamma och pappa imorgon, alltså jag har ingen assistent och då tänkte vi om vi skulle ha åkt iväg lite med husbilen deras. Så eventuellt ska vi göra det. Det skulle vara roligt, men det visar sig.

Annars idag har det varit ännu en väldigt lugn hemmadag. Det är skönt att bara vara hemma när jag inte har så mycket energi, utan bara ta dagen lite som den kommer. En sak jag dock har hållit på och bråkat med är min telefon. Den vill bara haka upp sig hela tiden, så jag har gjort ett försök nu med att spara över bilder så jag kan radera dem från själva telefon, för att på det sättet kanske få telefonen lite piggare. Jag hoppas det ska fungera, för jag hade väldigt många bilder. Dock verkar det inte ha gjort så stor skillnad hittills.. Men vi får se.

Det tråkiga är bara att jag blir så irriterad och frustrerad när elektronik ska krångla. Det ska bara fungera enligt mig.
Men om ni skulle ha några förslag på hur man kan få en Iphone piggare så den slutar haka upp sig hela tiden så får ni jättegärna komma med dem. De är mer än välkomna!

Hoppas ni har en bra fredag och får en riktigt trevlig helg! Kram
När jag rensade bland mina bilder hittade jag bl.a. den här söta bilden på Harry som lite bebis. Jag hade precis får hem honom. Det känns nästan lite overkligt att det är just han. Helt sjukt att han var så liten. Min lilla bebis-Harry.

Gillar

Kommentarer

ÄNTLIGEN, nu är det slut!

ÄNTLIGEN, nu är det slut! Nu är det slut på antibiotika. Igår kväll tog jag min sista tabletterna. Det känns så himla skönt att det verkligen är över nu! Nu är det inga fler tabletter, och det känns verkligen jätteskönt. Det känns lite som att nu är det här kapitlet avslutat, och nästa kapitel kan börja.
Visst, det är inte "över" helt än, för jag har ju återhämtningen kvar innan jag verkligen har kommit förbi det här men medicinsikt och behandlings mässigt så ska det vara klart!

Jag fick ju ta antibiotika tabletter några dagar extra för att dem skulle vara på säkra sidan, så det känns ändå bra. För jag är lite rädd över att det ska blossa upp på nytt, men jag har alla förutsättningar för att det inte ska göra det. Jag får hålla fast vid det.

Gillar

Kommentarer

Viktigt att berätta

God kväll bästa ni!
Den senaste tiden har jag varit rätt öppen med att jag inte har mått särskilt bra. Det har varit framförallt fysiskt med tanke på infektionen och allt kring det, men sen har det även varit en del tankar kring vad som hade kunnat hända om jag t.ex. inte hade kommit in till sjukhuset den tid jag gjorde, samt att jag bara blir less på att vara sjuk. Det blir för mycket av allt bara.

Så det har varit svårt att inte skriva hur jag har mått, eftersom det varit sån stor del den senaste tiden med tanke på att jag låg inlagd på sjukhuset i över en vecka. Det är klart det handlar mycket om det då och vad som händer. Sen vill jag ju också vara så ärlig som jag bara kan inför Er om hur jag mår och vad som händer, eftersom jag tycker det är väldigt viktigt. För varför ska jag skriva att jag t.ex. mår bra och allt rullar på om det är så att det inte gör det? Det blir ju fel det med. För allt är inte på topp jämnt. Så är det ju för alla.
MEN sen tycker jag också det är väldigt jobbigt. För jag gillar inte att klaga. Det är bland det värsta jag vet. Sen finns det ju såklart olika sätt man kan se på klaga också. Det är ju en sak att berätta som det är, säga fakta och en sak att bara nöta kring det negativa och inte kunna vända det till det positiva. Men självklart är det lättare sagt än gjort.

Jag har jättesvårt att berätta och säga saker som är dåligt. Varför vet jag inte riktigt, men jag tror det är lite för att jag vill att allt ska vara bra. Så om jag då pratar om det bra eller åtminstone försöker vända det till det bra så döljs det dåliga. Jag kan tänka mig att det är därför jag tycker det är väldigt svårt och jobbigt att prata om det jobbiga, samt visa när det är jobbigt.
Sen vet jag inte om man kan säga att jag försöker lura mig själv, för det tycker jag inte. Men jag försöker nog väldigt ofta vända saker och motgångar till det positiva. Men det är nog för att det också är ett sätt för mig att hantera allting på. Men det tror jag också kan vara en utav mina styrkor. En av mina styrkor för att orka med alla motgångar och det jobbiga som jag får och har gått igenom.

För om man tänker att jag bara skulle tänka och se det dåliga och negativt i allt, då skulle jag ärligt talat gå under. Då är jag säker på att allt skulle bli betydligt jobbigare än vad det är. Sen måste man såklart ha insikt och förstå allvaret i det hela också, men ni förstår nog vad jag menar.
Sen måste jag bli bättre på att verkligen berätta och visa när någonting är jobbigt, och inte vänta tills det är riktigt jobbigt och bägaren i princip redan har hunnit runnit över eller är på bristningsgränsen. För annars har jag lätt för att pressa mig själv till max för att jag nog inte vill inse att jag faktiskt är sjuk. Helt sjukt att man fortfarande kan känna så, trots att jag varit sjuk i närmare 20 år. Men det är jobbigt. Jobbigt att inse att kroppen inte alltid vill det man själv vill. För jag vill nog inte alltid förstå att jag har betydligt mindre ork och energi än vad en "frisk" person har. För jag vill ju vara frisk. Men jag måste som sagt också bli bättre på att förmedla och berätta när jag mår dåligt eller åtminstone mår sämre. Det är något jag måste jobba på, men alla har vi våra saker vi måste bli bättre på. Så är det. Men det får man försöka jobba på, och sen göra så gott man kan.

Gillar

Kommentarer