"Försöka-samla-energi-vila-hela-dagen-dag"

Hej på er!
Då var det dags för en ny vecka igen. Det är sjukt vad fort tiden går. På gott och ont. Sen börjar det verkligen kännas mer och mer som att hösten är påväg. Det har blivit stor skillnad bara över den tiden jag låg på sjukhuset. Jag tänker från att jag gick in på akuten till att jag blev utskriven. Men jag tycker det är skönt! Jag gillar hösten. Det känns lite som en nystart på något sett.

Sen brukar jag dock inte må så bra i mitt reumatiska under hösten. Mest pga alla väderskiftningar och att det blir kyligare. Det känns verkligen. Vädret är konstigt nog en faktor som påverkar mig i ledvärken väldigt mycket. För mig personligen är det väderskiftningarna som är allra värst. Sen är ju såklart kyla en sak som också påverkar mig negativt mer än värme. Sen vet jag inte om det finns bevisat, men vad jag har hört så påverkas var och varannan reumatiker som jag träffar av vädret och oftast väderskiftningarna. Ni har säkert också hört talas som det någon gång, för det känns som en vanlig sak folk förknippar med reumatism.
Jag kan t.ex. ligga i sängen på morgonen och känna i stora drag vad det är för typ av väder ute innan jag ens har öppnat persiennerna i sovrummet. Det går inte att förklara men så är det. Sen vill jag också bara poängtera att det inte behöver vara eller är så för alla reumatiker bara för att det är så för mig.

Idag har det varit en riktig "försöka-samla-energi-vila-hela-dagen-dag". Haha nu blev det en lång mening, men ni förstår nog vad jag menar. Idag har jag verkligen ingen energi alls känns det som. Varje ansträngning känns som ett maraton, och jag känner mig så mör i hela kroppen tillsammans med träningsvärk i stort sett hela kroppen. Jag har säkert förlorat så mycket muskler när jag låg inne, så alla rörelser jag gör nu blir väl som träning eftersom jag rör på mig mer här hemma och på ett annat sätt än på sjukhuset.
Men det är nog bara att vila på och försöka återhämta sig så mycket som det bara går. Men det kommer nog ta sin lilla tid, och det märker jag mer och mer. Att det är nog inte över på bara en veckas vila, utan det kommer nog snarare ta flera veckor känns det som. Vilket som kommer det nog ta längre tid än vad jag trodde det skulle göra. Men det är bara att kämpa på, och försöka ta en dag i taget. Mer kan jag inte göra just nu.

Här har ni även min lilla mysgurka som ska vara nära mig hela tiden. Ända sedan jag kom hem från sjukhuset har han varit så att han vill ligga nära och vara i närheten. Han känner säkert på sig att jag inte är så pigg. Så har han varit tidigare också när jag varit eller mått sämre. Då vill han vara nära.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229