Genom åren

Jag var ju till min nya kurator igår, och då pratade vi lite allmänt om hur det varit genom åren, vad jag varit med om och så. Vi lärde känna varandra lite kan man säga. Men då slog det mig verkligen efter det besöket vad sjukt mycket jag har varit med om. Det är så mycket man förtränger, nog för att det är jobbigt att tänka på. Men jag blir också väldigt stolt över mig själv. För jag har klarar av det! Trots väldigt många motgångar genom åren, och många jobbiga stunder.

Sen var det lite roligt att höra att min tidigare kurator hade pratat gott om mig och att hon var stolt över hur långt jag ändå har kommit undertiden jag hade gått hos henne. För när jag började hos henne (efter studenten), så våga jag knappt gå på bio pga ryggen. Eftersom jag inte visste om jag skulle klara av att sitta still pga smärtan i ryggen, och nu sitter jag och åker bil själv (med assistent/assistenter) ända till Öland på semester. Det är ett stort steg. Men det är lite det man behöver få höra också. Få höra saker man har förbättrat eller förstår bättre hur man ska handskas med. Så det var lite blandade känslor jag hade efter det mötet.

Gillar

Kommentarer