Hos handkirurgen - hopp på nytt

Idag före lunch var ju jag till ortopedmottagningen för att träffa handkirurgen igen. Besöket tycker jag kändes riktigt bra. Jag kände att jag hade fått lite nytt hopp efter att jag gick därifrån, så det känns bra. För det var jag inte riktigt beredd på. Jag trodde han skulle säga att de inte fanns någonting mer att göra, men de gör det. Så än är det inte helt kört.

Handkirurgen började med att undersöka tummen igen. Enligt undersökningarna jag fick göra förra veckan så visade det inga fel på musklernas funktion, och det känns skönt. Men det förklarar inte varför jag inte kan röra tummen som man ska. Men efter lite mer undersökande och jag frågade kring om det kunde ha hänt lite samma sak som hände knät/högerbenet (att musklerna la av pga värk) så trodde han de kunde vara så. Men han hittade även att jag inte kunde sträcka på yttersta tumleden, och inte riktigt böja heller. Sen började han känna längs senskidan och då visar det sig att den mycket troligt är inflammerad, så jag fick en kortisonspruta i den idag, så får vi se om det blir bättre eller inte. Hoppas på det bästa.

Vi ska i alls fall pratas vid igen om ca 2-3 veckor för uppföljning på kortisonsprutan. Han sa också att om det har blivit bättre men kommit tillbaka eller om det aldrig blev bättre av sprutan så måste jag operera den. Alltså senan/senskidan. Så nu hoppas jag bara på att det blir bättre så jag inte behöver opereras igen. För det vill jag inte. Nu är det bara väntan kvar i alla fall, på om det kommer bli bättre eller inte.

Men det kändes i alla fall bra den här gången när jag gick därifrån, jag fick som sagt lite nytt hopp på att vi kanske äntligen har hittat vad felet kan vara. En teori i alla fall, och det är längre än vart vi var igår.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229