”Jag gör det här för att det ska bli bättre”

Vilken dag jag hade igår. Allt från en skön stund utomhus med en isglass, till att jag 5-10 minuter innan hade varit nära att svimma, kräkas och hade fått några kortisonsprutor. Jag börjar bli less på att hela tiden behöva tänka
Jag gör det här för att det ska bli bättre.

Samtidigt som, vad ska jag göra? Något val finns ju inte, det är bara att försöka fortsätta kämpa på och tänka positivt så långt det går. Det hjälper inte att gräva ner sig, samtidigt som det inte heller gör att man inte får tycka det är jobbigt ibland. Att det bara blir för mycket av ALLT.

Men de jag har lärt mig som reumatiker under mina 20 år som sjuk är att man måste försöka tänka positivt i det negativa för att orka med alla motgångar och alla ”måsten till att bli bättre”, för att förhoppningsvis få må bättre i sjukdomen. Sen kan jag säga att jag har blivit grymt stark av min sjukdom och dess motgångar jag varit med om genom den, men självklart blir det lite väl mycket för mig också ibland. Men kämpandet har alltid varit värt det. De vet jag i alla fall, för annars hade jag inte varit där jag är idag.

Det är alltid svårt att prata om hur man känner. För man vill inte känna sig tjatig, man vill visa sig stark, man vill klara alla motgångar på topp och man vill helst att ingen ska se när det är för jobbigt. Men allt det där känner säkert alla mer eller mindre igen sig i någon gång i livet, det är jag säker på bara att det gäller inom olika sammanhang. Sen för mig just råkar det handla om att jag blev kroniskt sjuk som liten och har växt upp med det så länge jag kan minnas.

Sen säger jag inte att det bara har fört med sig negativa saker, även om jag aldrig skulle vilja att någon gick igenom samma sak som jag har gjort sjukdomsmässigt. För den vägen har INTE varit lätt.. Men jag har också blivit grymt stark pga den, så där har jag den att tacka för någonting i alla fall.

Samma sak med min inställning som jag ofta kan få frågan över, hur jag alltid lyckas vara så glad och positiv trots allt jag varit och är med om. Den frågan kan jag inte svara på. Det är nog bara mycket så jag är som person. Det faller sig naturligt. Sen blir det nog också mycket att jag inte riktigt försöker ”känna efter” hur jag egentligen mår. Det är nog mycket för att orka, vilket gör att jag kanske ”spelar” piggare än vad jag egentligen känner mig eller är. Speciellt inte under de jobbigare perioderna. Vilket också är på två sätt. Men jag tror i alla fall att man orkar mer om man försöker se positivt på saker än att vända det till det negativa hela tiden. För alltid lurar man någon, om de så bara är en själv till att kanske känna sig lite piggare för en liten stund fast man inte är det. Men sen är det ju såklart viktigt att kunna visa hur man mår, men ni förstår nog vad jag menar.

Jag känner att jag kan prata om det här hur länge som helst, och vrida det åt olika håll. Men igår har de stundvis varit lite jobbigt med att hela tiden behöva tvinga sig till att göra saker man egentligen inte vill eller kanske inte riktigt vågar. Men de är bara att fortsätta försöka tänka att ”jag gör det för att det ska bli bättre”. Det är ett citat som jag ofta försöker tänka på för att motivera mig själv.

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229