Sömnparalys?

Gokväll o hoppas det är bra med er!

Inatt hände något jag aldrig har varit med om förut. Det var något bland det läskigaste jag varit med om. Det som hände var att jag hade precis hunnit somna, och sen halvvaknar jag (kan inte säga om jag var vaken eller drömde, kändes väldigt verkligt i alla fall) av att jag ser massa ormar i sängen. Ni som känner mig vet vilken extrem fobi jag har för just det djuret..!! Det har jag alltid haft och det värsta är att det nästan bara har blivit värre med åren. Jag har t.o.m. sagt ett bra tag nu att jag borde ta tag i att få hjälp med det, eftersom det nästan är som ett hinder i vardagen. Speciellt på somrarna när man är ute mer. Men så jag i alla fall kan se en bild på en orm, men jag har aldrig kommit till skott riktigt och det har nog med rädsla att göra också.. Men ärligt så märker jag i alla fall att jag mer och mer nog måste ta tag i det.

Det var faktiskt så sent som i helgen som jag och Andreas diskutera om man kan ”bota” det med hypnos. Är det någon av er som vet om man kan det?

Men nu var det inte det jag tänkte prata om. För det hemska i det hela och det som hände var att jag inte kunde röra mig. Jag kunde inte ropa på hjälp eller göra någonting, och det ända jag ser är bara fler och fler ormar i sängen. Jag hade panik inombords, och det kändes som en evighet innan jag ”vakna”. Det var verkligen inte roligt och extremt läskigt.

Jag och Sara pratade om det på morgonen (för hon sov här inatt) och hörde hur jag hade låtit och försökt skrikit. Hon trodde först jag hade råkat ut för något anfall eller något, just eftersom jag lät och skrek på ett så konstigt sätt. Men det var för att jag inte kunde röra mig eller få ut något ljud pga att jag inte kunde röra munnen. Tänk er att ni ska försöka få ut ett rop på hjälp samtidigt som ni inte kan röra munnen, så var det. Och det gick verkligen inte. Usch det var riktigt hemskt..!! Jag hoppas verkligen att jag inte behöver uppleva det igen.

Men då hade hon i alla fall gått och tittat till mig och sett att jag andades och så. Men hon hade inte väckt mig eftersom hon hade hört förut någonstans att man inte ska väcka någon som är mitt uppe i det. Lika som det är vid t.ex. nattskräck, eller att man går i sömnen. Så då tänkte hon att det säkert var lika i det här fallet.

Sen imorse så kom vi in på att prata om det, och när jag berättade att det var precis som att jag inte kunde röra mig, få ut ett ord trots att jag försökte ropa på hjälp så tyckte hon det lät som att jag hade varit med om/drabbats av sömnparalys. Därför har jag några frågor till er, så ni som vet får jättegärna svara i en kommentar här nedanför. Det skulle jag bli väldigt tacksam över!

Har någon av er någon gång varit med om det?
Kan det vara sömnparalys?
Har någon av er hört om man inte ska bli väckt eller om man kan bli det?
Varför drabbas man av det?

Jag hoppas verkligen att jag klarar mig ifrån att vara med om det igen, och speciellt med ormar i bilden. För just nu är det nästan lite så att jag inte vill gå och lägga sig utfall att. Men jag kan ju inte heller strunta i att gå och sova. Då blir det inte heller bra. Så jag hoppas på det bästa och håller tummarna! Godnatt och kram till er ♡

Gillar

Kommentarer

IP: 82.99.3.229