Du betyder allt

Idag är det inte vilken dag som helst. Det är morsdag, och därför vill jag tillägna detta inlägg till min underbara mamma. Hon betyder verkligen allt för mig. Jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte hade haft henne i mitt liv. En sak som i alla fall är säkert är att jag aldrig hade stått där jag är idag om hon inte varit vid min sida. Det är hon som stöttar mig och alltid finns där, både i vått och torrt, och tuffa som lätta tider. Självklart gör min pappa och lillasyster det med.

Jag och min mamma har alltid stått varandra nära. Det är hennes axlar som jämnt har funnits där att luta sig mot när allt har varit för tufft och jobbigt. Jag kan inte beskriva med ord över hur mycket denna kvinna betyder för mig. Min värld skulle gå under om hon inte fanns här tillsammans med mig. Visst har vi våra stunder med bråk och tjafs, men vi vet alltid i botten vart vi har varandra om det är något. Sen är det ju bara dem allra närmsta som man verkligen kan visa för hur man verkligen känner eller mår, för man vet att dem finns kvar oavsett vad.

Jag skulle kunna skriva hur många sidor som helst till, men jag tror det här räcker. Jag tror ni förstår vart jag vill komma. Min mamma är världens bästa mamma. Det finns ingen annan än hon som bara genom att titta på mig verkligen kan se hur jag mår. Vi har kommit varandra så nära genom alla våra år tillsammans, och det är mycket tack vare min sjukdom och via alla motgångar den har fört med sig. Jag tror att det är den som har gjort att vi är så nära som vi är idag, och det är jag faktiskt otroligt glad över. Det är en stor positiv sak som min sjukdom har fört med sig, troligen den enda med. Men i det sammanhanget är jag glad över att jag blev sjuk, och det är enda saken jag är glad över gällande min sjukdom.

Sen med det vill jag bara säga: Ett stort Grattis på morsdag världens bästa och underbaraste mamma! Det finns ingen som dig. ♡

Gillar

Kommentarer

Smärtutredning - avslutningssamtalet

Igår på förmiddagen hade jag mitt avslutningssamtal med läkaren som skrev in mig i måndags, samt fysioterapeuten och arbetsterapeuten som jag fick träffa i veckan. Mötet tycker jag gick bra. Läkaren var så rolig. Alla jag har träffat under veckan (som inte var med på det här mötet), deras bedömning de skrivit i journalen läste hon upp, dem andra berättade sin bedömning själv. Då skoja hon och sa t.ex. : "nu är jag kurator, och nu är jag läkare" osv. Det var lite roligt, för samtalet blev lite mer lättsamt och inte så allvarligt som det lätt kan bli.

Sammanfattningsvis så kom dem fram till att jag har "rätt" sorts värk (nervvärk), för att kanske bli hjälpt av en ryggmärgsstimulering. Det kan beskrivas som en TENS fast den sitter i kroppen. Den ska ge smärtlindring genom att modulera (ändra) smärtimpulserna innan den når hjärnan. Du kan läsa mer om det här. De kan inte säga säkert att de kommer hjälpa på just mig men två av tre personer av alla personer i Sverige som har fått en sån har blivit riktigt bra hjälpt. Kanske inte så de kan ta bort all smärtlindring för nervvärken men en hel del i alla fall, men det är även några som har kunnat tagit bort all medicin. Det vore ju fantastiskt om det fungerade, för det är inte roligt att äta en hel hög med piller varje dag.

Men med tanke på det där med ryggen som hände i vintras på mig så var läkaren inte så taggad på att sätta in en sån på mig med tanke på alla infektioner jag råkade ut för. Men han sa att om jag inte får några fler infektioner inom ett halvår så kan han tänka sig att operera in en sån på mig. Att ge det ett försök. Han tyckte det skulle vara värt att testa i alla fall. Så nu ska jag till o börja med att vänta den tiden och hoppas att ingen ny infektion inträffar.

Sen sa dem att jag inte är deprimerad eller så men att jag längre fram när allt har lugnat ner sig lite, kanske skulle vara bra för mig att gå i t.ex. kbt terapi eller liknande. Detta för att få lite mer hjälp och verktyg med hur jag ska hantera allt som händer. För det har och händer saker hela tiden med sjukdomen, och det har varit väldigt mycket genom åren. Men först måste det få lugna ner sig lite.

Gillar

Kommentarer

Smärtutredning - dag 4

Idag har det varit en lite lugnare dag än gårdagen. Det har varit skönt, även om det blev lite stressigt en stund efter lunch. Igår sent på eftermiddagen blev det bestämt att jag skulle få träffa en endokrinläkare härifrån på förmiddagen idag. När jag träffade henne idag tillsammans med en professor inom osteoporos så ville hon ha lite mätningar som de skulle ta på Endokrinmottagningen för barn och ungdomar. Mätningarna gick bra. Det var inte så avancerat. Men grejen var att jag fick tid på det prick en halvtimme innan jag skulle ha ett annat möte, och det tar tid när dem ska ringa på transport och sen är det ganska långa avstånd mellan ställena. Men vilket som så fick vi till det, trots att jag blev väldigt sen pågrund av transporten, men jag hade tur att hon jag skulle träffa hade tid att vänta lite på mig.

Annars idag så kom mamma på eftermiddagen och sen har vi bara ätit, vilat, pratat och fikat lite. Just nu tittar vi lite på tv. Imorgon är det dags för avslutningsmötet då de har sammanfattat allting utefter alla möten jag varit på. Det ska bli spännande och intressant att höra, så det ser jag fram emot.

Gillar

Kommentarer