I det här inlägget tänkte jag ge er mina åtta saker som jag tycker att jag har lärt mig genom åren, i och med åren jag varit sjuk. Det är saker jag har lärt mig som är mer mot det positiva hållet.
Jag har nu varit drabbad av min reumatiska sjukdom sedan jag var 3-4 år gammal. Det var då jag fick min diagnos, och nu när jag sitter och skriver det här är jag 26 år gammal. Alltså har jag varit sjuk i ca 22-23 år.
Här kommer några av dem sakerna jag har lärt mig genom att vara sjuk:
- Det är inget fel med att be om hjälp. Det är inget fel med att visa sig sårbar. För när man är sjuk och kroppen inte vill som man själv vill så är det fint att kunna be om hjälp, även om man såklart vill kunna klara sig själv och är envis på det sättet.
- Jag har lärt mig att skratta åt vissa saker. Att inte ta allt så extremt allvarligt. Speciellt inte när det är vissa saker i efterhand. För ibland kanske det inte är så roligt just där och då i stunden, just när den saken inträffar. Men man måste ändå kunna försöka vända saker till det mer positiva. Det tycker jag i alla fall. Mycket för att orka med allt man får gå igenom.
- Jag har lärt mig att ha insikt om att andra också kan gå igenom tuffa period. Att man ska försöka ha det i åtanke. För alla har sina saker som man kämpar och tampas med. För i och med att man vet själv att vissa dagar är jobbigare och tuffare än andra, så har det också gjort att man har fått mer empati eller respekt för hur andra kan må. Ha mer insikt, och att man kanske försöker tänka ett steg längre. För man vet som sagt aldrig vad den andra personen går eller har gått igenom.
- Vara glad för det lilla. Jag har blivit väldigt bra på att uppskatta det lilla i vardagen. Uppskatta bara det är en bra dag, eller en bättre dag. För man vet att det kan vända fort och rätt som det är komma en sämre dag. Så det gäller att uppskatta det bra:a i vardagen oavsett vad det kan vara.
- Jag har lärt mig känna när det är någonting som inte stämmer i min kropp. Om jag t.ex. håller på att bli sjuk på något sett, eller när något bara inte känns som det ska. För i det allra flesta fallen vet jag eller känner jag vad det kan vara för ”fel” innan någon annan vet vad det är. Det låter kanske kaxigt, men när det gäller just det har jag ofta rätt och lärt mig känna.
- Jag kan svälja flera tabletter på samma gång, och ganska lätt få i mig mediciner som smakar illa. Sen har jag även botat min sprut- eller stickrädsla. Jag är inte alls lika rädd som jag var när jag var liten. Vilket jag vet kan vara ett stort ”problem” eller jobbigt för många.
- Jag kan vara väldigt duktig på att dölja när jag mår dåligt. Sen vet jag inte om det är något positivt egentligen. Men ibland kan det vara bra. Jag kan vara duktig på att försöka få mig att i alla fall se piggare ut än vad jag egentligen är. Vilket som sagt både är bra och dåligt.
- Jag har lärt mig bli mer och mer lugn i tanken kring att jag inte kan göra något åt vissa saker. Vissa saker bara sker oavsett om man vill det eller inte, och det är bara att då göra det bästa av situationen. Men det är ingen ide att oroa sig över det i förväg. Att något dåligt ska inträffa.
Funnit ett lugn i det
Det finns ingenting du kan förutse eller påverka kring vad som kommer hända framöver. Viktigaste lärdomen. För man vet aldrig hur kroppen kommer svara på olika saker, eller hur man kommer må. Både fysiskt och psykiskt.
Jag har lärt mig acceptera att jag inte kan veta allt, allt det är som det är. Jag kommer aldrig få veta vad som kommer hända härnäst. Det är bara att hänga med. Och det är okej det med. Men det är något som har varit svårt att finna ett lugn i, och att inte oroa sig alltför mycket inför framtiden och hur det kommer bli.
Jag hoppas ni ska uppskatta detta inlägg, och att ni kanske känner igen er. KRAM!
Lämna ett svar