För prick en vecka sedan var jag till optikern för att kolla synen. Egentligen skulle jag ha varit på det här besöket redan i början av hösten. Då i samband med att min syn var så konstig där pga Rinvoq medicinen (bromsmedicin) jag tog. Eller det visade sig att det berodde på den, och det var därför jag såg väldigt oskarpt. Men pga att jag då strax därefter hamnade på sjukhuset, och det blev en betydligt längre sjukhusvistelse än vi trodde så blev tiden ändrad vid flera tillfällen.
Men efter flera svängar med ändringar av tiden så var jag där i måndags, och tur var väl det. Jag hade varit lite i valet om jag ens skulle ha åkt på det, just med tanke på ökningen kring corona osv. Det kändes inte som det mest prioriterade besöket. Men som sagt, det var tur att jag ändå valde att åka på synundersökningen.
Blivit mycket sämre i synen
Min syn har blivit mycket sämre sen sist jag var där förra året. Det är framförallt brytningsfelen som har blivit betydligt sämre. T.o.m. så de inte kunde göra hela ändringen nu med brytningsfelet, för att det skulle bli för ”jobbigt” för ögat med den stora förändringen. Det hade även blivit någon förändring som gör att ögat har det jobbigare vid att läsa på nära håll och när man sitter vid skärmar som t.ex. datorn, telefon osv. Däremot var inte det så pass att jag skulle behöva progressiva glasögon (glasögon som man kan läsa både på nära och långt håll), utan det var någon lightversion av det vad jag förstod som hon optikern rekommenderade. Så den typen av glas kommer jag ha på ett av glasögonen jag ska byta till, och sen blir det ett par glasögon som kommer vara med samma typ av glas som jag har nu. Att det endast är på långt håll.
När jag var mindre hade jag problem med att läsa på både långt och kort håll, men det jag hade på kort håll växte bort när jag blev lite äldre. Men det som har varit på långt håll har hela tiden hängt med och successivt blivit sämre. Framförallt brytningsfelen nu dem senaste åren. Det är mer dem än själva styrkorna på långt håll som har förändrats.
Återbesök på sjukhuset
Det var inte inte alltför längesen jag var på återbesök på sjukhuset för att kolla ögonen efter allt kring Rinvoq-medicinen. Jag var då på ett återbesök för att de gången innan hade sett att jag hade som synbortfall i kanterna av synfältet. Men nu när jag var där sist för någon vecka sedan så hade det rättat till sig och det såg bra ut igen. Vilket var jätteskönt!
Men det som däremot gjorde mig lite fundersam, var att optikern ställde lite frågande frågor. Det var på ett sett som gör att jag nu i efterhand blir lite sur på mig själv att jag inte frågade mer om det. För på optikern lät det lite som att hon hade sett något när hon kolla synen och funderade över något, men sa inte vad. Hon ställde t.ex. frågor som t.ex. ”Dem sa ingenting mer kring ögonen när du var där på ögon? Att dem var fundersam över någonting mer eller så?” m.m. De frågorna och känslan just över att hon verkade ha sett något sitter kvar. Men där tänker jag att om det var något hon var orolig över, hade hon nog bett mig tagit kontakt med ögon igen. Så dem får kolla synen och ögonen på nytt.
När jag var där blev det även utprovning av två nya glasögonbågar. Något jag alltid tycker är så svårt. Men tillslut hittade jag i alla fall två nya bågar som jag tror att jag kommer trivas i. Jag hoppas det!
Sen hoppas jag dem kommer snart. De skulle ta ca 14 dagar, och idag har det gått en vecka sedan jag beställde dem. Så vi får se om de vill komma den här veckan, eller om dem kanske kommer i början av nästa vecka. Det visar sig. KRAM!
Lämna ett svar