Igår hade jag en riktigt tuff dag. Jag har än inte återhämtat mig ifrån det känner jag, men det blev lite av en rejäl läxa. Nu måste jag verkligen ordentligt börja lyssna på min kropp. Försöka inse att det inte är som förut. Jag tror jag måste försöka ta det ännu lugnare än vad jag gör. Jag kan inte fortsätta som det var förut innan jag hamnade på sjukhuset i alla fall, och då var jag redan då inte särskilt pigg och hade det svårt med balansen. Då syftar jag främst på att åka iväg på sjukhusbesök och så. För när jag bara ska vara hemma är det lättare, men så fort det t.ex. blir besök eller något ärende inblandat som gör att jag måste åka iväg, då klarar jag inte mycket. Betydligt mindre än vad jag tror i alla fall.
Den där balansen är så himla svår. För ofta ändras utgångsläget och ens mående precis när man börjar komma in i mönstret kring vad man mäktar med och inte.
Hektisk morgon
Det som var igår var att jag först fick en rätt hektiskt morgon tillsammans med att jag vaknade med världens huvudvärk. Något som fortfarande håller i sig. Sen hade jag mitt första sjukhusbesök för dagen inplanerat på Tullhuset kl.11. Jag skulle då till min fysioterapeut. Jag har inte träffat henne sedan jag låg inne på sjukhuset, och innan det under våren har jag knappt träffat henne alls pga allt kring Corona, så då har vi istället haft telefonkontakt.
Det var i alla fall ett väldigt bra besök, och sen var det roligt att träffa henne igen. Det kändes bra. Det blev ett väldigt långt besök. Vi pratade först en del kring läget och sen undersökte hon mig. Hon kollade hur ”status” såg ut just nu, och sen undersökte hon ryggen framförallt. För som det är nu är den ett stort problem. Framförallt eftersom den inte vill bli bra. Knappt något bättre alls.
Bassängträning
Vilket som så ska jag i alla fall få börja med bassängträning. Något jag tror kommer bli jättebra i och med att man blir viktlös i vatten, och vi hoppas på att det ska göra att jag kan röra mig lite mer och lättare utan att jag ska få alla smärthugg som jag nu får vid rörelse. Lika att jag så småningom ska kunna komma igång med träning mer och mer. Så det ska bli lite spännande och roligt att börja med det. För jag tror det kan vara en bra start till att komma igång.
Däremot blir det att verkligen börja om från början, eftersom jag har blivit väldigt nedgådd med muskler och alltihopa efter sjukhusvistelsen, plus att jag redan hade dåligt med muskler sen innan. Så det blir som sagt verkligen att börja om från början nu. Men det blir bra att komma igång med någonting, eftersom allt är bättre än inget. Speciellt nu i väntan på att jag får veta någonting kring hur det blir med rehab på avd.70 i Sandviken. När jag får komma dit.
Smärtsjuksköterskan
Efter det här besöket hade jag en tid till min smärtsjuksköterska för att få akupunktur. Ett besökt som kändes viktigt att åka på, eftersom jag ändå har sovit bra tre nätter sedan sist jag var där i torsdags. Men innan vi skulle dit lärde vi få i oss någon att äta, för annars skulle jag aldrig ha orkat ett sjukhusbesök till. Så då blev det raka vägen i max-driven, köpa mat och sen parkera på sjukhuset för att sedan äta i bilen. Därefter skyndade vi oss till smärt, och som tur var så gjorde det inget att jag kom lite sent. Jag hade ringt och förvarnat henne om det, eftersom det drog ut på tiden hos fysioterapeuten, om att jag skulle bli lite sen och det var inga problem. Det gick bra. Vilket var skönt.
Men det som var jobbigt i det hela var att jag redan var helt slut och knappt egentligen hade någon energi kvar efter fysioterapeut-besöket. Jag var så himla trött, och mådde ärligt illa för att jag var så trött och huvudvärken blev bara värre. Så jag kan säga att jag verkligen INTE mådde bra sen när jag kom hem. Något som fortfarande hänger kvar. Därför fick jag verkligen lära mig att jag inte orkar med två besök på en och samma dag. Det går inte, och det måste jag bara inse. Men alltid lär vi oss någonting.
Drygt bara att den här balansen ska vara så svår. Speciellt när ens utgångslägen hela tiden ändras så fort man börjar lära sig hur man funkar och hur mycket energi man har ungefär. Men så är det, bara att lära och tänka om till nästa gång. KRAM!
Lämna ett svar