Igår var det en rätt jobbig dag. Först hade jag sovit väldigt dåligt under natten. Jag hade legat och vridit och vänt mig under flera timmar, utan något direkt resultat. Tillslut framåt tretiden tror jag i alla fall att jag somnade. Jag hade väldigt svårt att komma till ro, och sen hade jag väldigt ont i högerfoten. Den var bara jättesvullen och extremt öm. Men hela det påverkade i alla fall dagen med att energin verkligen inte var på topp.
Bettfysiologen
Sen under förmiddagen hade jag ett besök till min bettfysiolog. Det var på sjukhuset. Det var ett besök jag hade gruvat mig en hel del inför under helgen. Vilket gjorde att jag var rätt spänd och nervös inför det. Jag tror det främst berodde på att jag inte visste om det skulle bli sprutning av andra käkleden eller inte. Alltså högersidan.
För annars tycker jag om att gå dit, för både läkaren och sköterskan är väldigt bra. Jag gillar deras bemötande, och dem får en alltid att känna sig både trygg, sedd och man känner verkligen att dem gör det dem kan. Även om det nu inte finns så jättemånga alternativ på lösningar mer än att för tillfället spruta kortison.
Besöket igår var ett återbesök på förra sprutningen av vänstra käkleden. Han ville höra hur jag tyckte kortisonsprutan jag fick hade tagit nu när det hade gått nästan två veckor, samt höra hur det var med högersidan. Jag tycker det är bättre i vänster käkled, men inte bra. Sen är högersidan fortfarande väldigt jobbig och gör ont. Vi kom fram till att vi ska prova spruta kortison även på den högra sidan, och eventuellt att dem även kommer spruta den vänstra en gång till då på samma gång.
Så det ska dem nu boka in, och sen höra av sig till mig. Troligen kommer det bli inom 1-2 veckor.
Varför ska jag tycka det är pinsamt?
Den här gången valde jag att fråga om det finns möjlighet till att få lugnade inför att dem ska spruta käkleden nästa gång. Jag tycker det kändes lite pinsamt att fråga, eftersom jag tycker det är något jag borde klara av. Och visst skulle jag klara av det, om det är så att jag absolut måste. Men om det finns möjlighet till att man kan få det lite lättare, så känner jag ändå att jag gärna tar det.
Sen kom han med förslaget om lustgas. Han sa att även den möjligheten finns, och frågade om jag hade testat det någon gång tidigare. Jag har fått det flera gånger tidigare. Framförallt under övergången mellan barn och vuxen, och under vissa tillfällen nu när jag gått på vuxen. Men det var innan Corona kom.
Jag har mest fått det om det är så att jag skulle behöva spruta många leder samtidigt (kring 10st eller fler), eller om det har varit kring fötterna och tårna. Eftersom det är ett ställe som är extremt irriterat på mig och gör väldigt ont.
Men tillbaka till käklederna. Det var verkligen inte roligt sist när jag sprutade käkleden. Något dem också såg på mig och märkte. Så för dem var det inga problem med att jag skulle få lite smärtlindring undertiden. Vi kom fram till lustgas, vilket har fungerat bra tidigare. Men pga att dem inte har det där på plats, utan att de har det i stan så måste vi boka in det en annan dag där borta på Slottstorget.
Irriterat och svårare att spruta
Men han sa det också, att mina käkleder är så irriterade och är svårare att spruta än en ”frisk led”. Det pga förändringarna jag har där. För det resulterar i att det blir svårare att komma in med nålen på rätt ställe. Vilket också gör att han lär rucka och trixa lite mer för att komma in på rätt plats. Så det är inte konstigt att jag tycker det är jobbigt.
”..känns lite som ett nederlag på något vis, att jag är svag.”
Men han tyckte det var bra att jag sa till om det. Även om jag själv tycker det är lite pinsamt. Det känns lite som ett nederlag på något vis, att jag är svag. Samtidigt som jag nu bara kände att jag inte orkar stå ut en massa. Inte om det finns möjlighet till att göra det på ett lite lindrigare sett, eller vad man nu ska använda sig av för ord.
Så nu ska jag bara vänta in en tid på när jag får komma och göra det. KRAM!
Lämna ett svar