När en sjukdom inte syns på utsidan, då kallas den för att det är en osynlig sjukdom. Det finns många sådana sjukdom, och reumatism är en av dem. Sen är det ju inte bara reumatism som är en osynlig sjukdom, utan det finns ju många fler som t.ex. psykisk ohälsa.
Precis som ordet säger så innebär en osynlig sjukdom att den inte syns utanpå. Inte på majoriteten av alla som drabbas av reumatism nuförtiden i alla fall. Det är mycket tack vare att det har kommit fler och bra mediciner som kan stoppa den här utvecklingen med att leder blir förstörda osv. Sen är det en väldigt individuell sjukdom, så vissa blir tyvärr mer drabbade än andra.
Det kan vara att man får mycket problem med lederna, inflammationer och tillslut ledförstörelse, samt att det kanske syns på att man t.ex. haltar och har ont när man går, svårt att skriva osv. För vissa har svårare än andra att hitta en fungerande bromsmedicin eller behandling som fungerar bra. Jag tillhör tyvärr en av dem som har blivit väldigt hårt drabbad. Speciellt om man tittar på mina fötter, och alla operationer jag har behövt gjort på dem.
Har svårt att prata om
Något jag tänkte ta upp nu är något jag kan tycka är väldigt jobbigt och svårt att prata om. För det kan bero så mycket på bara vad man har för dagsform, och hur man tar det. Vilket gör hela situationen ännu svårare.
Jag har ibland väldigt svårt att veta vad jag ska svara på vissa frågor som jag får, och ibland kan det bara bli en jobbig situation beroende på vem man pratar med. Jag tror inte alla märker det, men jag tycker det kan vara väldigt jobbigt.
”Hur mår du?”
”Vad pigg och glad du ser ut!”
”Är det bra idag?”
Jag hoppas nu ni ska ta mig rätt. Alla sådana här ”artighetsfraser/meningar” eller vad vi nu ska kalla dem, de kan jag tycka är jättejobbiga att få. Speciellt när jag har en dålig dag, och egentligen bara känner för att gömma mig och inte orkar prata om mående. Då vill jag helst bara gräva ner mig någonstans där ingen kan hitta mig.
Uppskattar ändå att folk frågar och bryr sig!
Men det är inget som den som ställer frågan riktigt kan förutse. Eftersom det inte alltid syns utanpå hur jag mår just idag. Sen förstår ju jag att det bara är av välmening folk säger eller frågar så. De menar ju inget dumt. För egentligen är det ju bara gulligt och snällt av folk att de bryr sig. Och tro mig, de uppskattar jag också. Men ibland är det bara jobbigt att inte veta vad man ska svara. Hur mycket man ska orka berätta vissa gånger osv utan att ljuga. Eller är det att ljuga när man säger att man mår bra, fast man inte gör det? Just för att man inte orkar berätta varför.
Det känns alltid som att svaren blir så långt när jag ska svara på en sån här fråga om t.ex. hur jag mår. Det blir bara så, eftersom det aldrig är bra känns det som, och då kommer det alltid följdfrågor. Sen är det så jobbigt att aldrig ärligt kunna säga att det är bra. Att genuint kunna mena det.
Vill inte att någon ska ta det fel
Jag tycker det här är jättesvårt att förklara. Speciellt så ingen ska ta det fel, eller känna att man har gjort ”fel” för att man frågar hur någon mår. För det är verkligen på två sett, och så kommer det alltid att vara. Det är nog mer att jag i alla fall skulle behöva hitta en bra, kort, men också ett ärligt svar på vad jag ska svara på såna typer av frågor. Så det inte ska kännas som att jag ljuger. För jag vill ju vara ärlig. Jag vill ju inte säga att det är bra om det inte är det. Jag hoppas ni ska förstå vad jag menar.
”Vad pigg och fräsch du ser ut idag!”
Sen är det inte heller alltid så roligt att höra att man ser så ”pigg och fräsch ut”, fast man känner sig som totala motsatsen. Men pga att det inte alltid syns utanpå hur man mår, eller att man kanske för dagen har gjort sig ordning med smink och fixat håret för att försöka ”lura” sig själv lite. För det är något jag brukar göra ibland. Jag tror säkert många av er också brukar göra det, för att försöka pigga upp sig själv lite. ”Fake it till you make it” eller hur man brukar säga.
Och visst blir det lite missvisade ibland, men det är också för att orka med sig själv. En liten överlevnadsgrej tror jag. I alla fall för mig.
Vad ska man svara?
Oavsett blir det i alla fall en jobbig situation. I alla fall för den som får frågan och inte vet vad den ska svara. Lika det här kring vad man kan svara när någon frågar hur man mår. Speciellt om man inte mår bra, men inte orkar dra den där långa versionen varför. Utan istället bara vill säga att allt är bra!
Några svar jag har funderat över, och som jag tycker man kan svara är:
- Hur mår du idag?
Inte särskilt bra. Det är en dålig dag idag, men jag orkar inte riktigt prata om det. Hur mår du?
Det är inte en utav mina bästa dagar, men hur är det med dig?
Jag mår helt okej.
Jag har en mindre bra dag idag.
Det är en rätt bra dag idag. - Vad pigg och fräsch du ser ut idag!
Tycker du? Tack, men tyvärr mår jag inte särskilt bra idag.
Tack snälla, men jag har haft bättre dagar!
Tycker du? För så känner jag mig inte.
Tack, fast jag känner mig inte så pigg.
Jag tror vi måste försöka lära oss vara mer rak på sak. Sen ett knep jag brukar ta till är att bolla över frågan rätt direkt, så att samtalet går vidare. Lika för att det ska bli lättare för den andra personen att förstå hinten om att vi pratar om någonting annat.
Jag hoppas ni kan känna igen er lite, och känna att ni kanske kan ta med er något ifrån mina tips. Hoppas ni får en fin dag, KRAM!
Elisabeth säger
Du sitter och ”fnular” på mycket du, Elin. Intressant läsning! Jag brukar tänka så här när folk frågar mig; vad är det egentligen de vill säga? Det kanske inte ens är en fråga, det kan vara så att de vill bara berätta att de bryr sig. Och då kan man svara -”Tack för att du bryr dig, det uppskattar jag”. Om man nu inte vill berätta en massa just då.
Hälsningar Elisabeth
Elin Hellgren säger
Haha, ja ibland blir det en del funderingar som dyker upp. Ja de har du rätt i! Tack för ditt tips med. För i grund och botten handlar det ju allra oftast om att folk bara bryr sig. Vilket är jättefint.
Hälsningar Elin 😊