Det har hänt något fantastiskt. Några av er har säkert redan sett det på min Instagram, men något varken jag, min familj eller sjukvården skulle tro hända hände. Jag kan gå på mina ben igen. Något som känns helt fantastiskt efter att ha varit rullstolsbunden till stor del av framförallt mina senaste 10 år. Men egentligen till och från hela livet. Sen har jag inte kommit så långt att jag har släppt den helt och hållet, men på god väg.
Det känns lika overkligt varje dag som går. Varje gång jag kan gå och hämta något, gå på toa, kliva upp ur sängen på morgonen utan stöttning osv. Jag tror ingen förstår riktigt den friheten förrän man har blivit av med den. Något jag i ca 7 år inte har kunnat alls. Det känns verkligen som att jag håller på och får mitt liv tillbaka.
Sen har jag precis börjat träna på att gå utomhus nu när stor del av isen har försvunnit, och jag kan gå inomhus. Eftersom isen har varit en grej jag inte har vågat mig på än. Men allt känns bara helt fantastiskt, även om jag har en bra bit kvar. Men jag är på extrem god väg.
Det gäller bara att inte bli för ivrig i allt så det inte blir några bakslag, men det känns i alla fall otroligt roligt. Efter allt slit under hösten (eller egentligen hela livet) och alla motgångar genom alla år. Det känns nästan lite som en dröm som är för bra för att vara sann. Nu håller jag bara tummarna för att det här får hålla i sig!
Ni kan se det här och här på min Instagram.
Lämna ett svar