De senaste dagarna har inte varit särskilt bra. Under helgen var jag totalt slut. Det var skönt och väldigt behövligt att jag inte hade bokat in någonting annat än att ta dagen som den kom. För jag var verkligen helt tom på energi. Så det var skönt!
En vecka sedan kortisonsprutorna
Idag (tisdag) är det en vecka sedan jag fick mina senaste kortisonsprutor. Sammanfattningsvis så började det bli lite bättre där innan helgen. Allra värsta svullnaden började lägga sig lite och hoppet om att det äntligen skulle lägga sig kom mer och mer. Men sen strax därefter stannade det av och började sakta bli sämre igen. De andra lederna förutom käklederna (som jag också fick kortisonsprutor i) hade ändå blivit rätt skapliga. Men inte käklederna såklart.
Igår ringde jag först till reumatologen för att be dem ringa upp mig, och undertiden jag vänta ringde jag även folktandvården så även dem kunde ringa mig.
Folktandvården ringde
Folktandvården ringde upp först. Grejen var den att jag hade fått ett brev i torsdags eller fredags om att dem ville att jag skulle höra av mig så dem kunde lägga in mitt telefonnummer i journalen. Så det gjorde jag, och när jag ändå hade dem på telefon passade jag på att fråga om käklederna.
Hur lång tid dem bl.a. trodde att jag skulle behöva vänta innan det blir bättre/bra. Det eftersom det annars oftast brukar ta max en vecka innan det brukar vara rätt skapligt efter en sprutning på andra ställen. För jag tänkte om det kunde vara annorlunda med käklederna.
Sköterskan jag i alla fall pratade med talade med en tandläkare som sa att jag skulle avvakta 2 veckor, och om de inte var bra efter det skulle jag höra av mig igen. Min första tanke var ”NEJ!!??, hur ska det ens vara möjligt?”. Men vad skulle jag göra mer än att vänta?.
Reumatologen ringde
Efter det samtalet ringde reumatologen upp mig. Jag berättade läget, och sköterskan jag pratade med där sa att det brukar kunna vara lite svårare att få käklederna bra efter en sprutning. Ibland kan det krävas att man måste göra det igen. Det eftersom det är ett mer utsatt ställe. Det är ett ställe som man måste röra på hela tiden, och man kan inte riktigt avlasta dem på samma sätt som man kan göra med andra leder. Just eftersom man bl.a. pratar och äter. Något man måste. Hon pratade i alla fall även med min reumatolog. Han hade sagt att om jag inte var bättre tills på torsdag så skulle jag höra av mig igen då satt de kunde boka in mig för en ny sprutning på fredag.
Blivit sämre igen
Sen har jag pratat med dem även idag igen angående att jag har så ont. Det har börjat svälla på sig igen, har ännu mer ont och jag har nu några kvällar blivit tvungen att ta en snabbverkande morfintablett för att ens kunna sova. Det är något jag ALDRIG brukar göra. Det har bara varit i absoluta nödfall, och då t.ex. i samband med efter en operation. Så då kan ni ju tänka er vad ont jag har just nu, och vad det går emot mig själv att ens ta en. Men som det är nu måste jag. Sen tar jag ju redan en hel del smärtstillande också, så då kan ni tänka er att det gör ont.
Vilket som så var jag i kontakt med reumatologen idag för att be dem skriva ut mer recept på dem snabbverkande morfintabletterna. För nu var det slut på dem jag hade hemma. Jag tog sista nu ikväll som var den sista jag kunde hitta här hemma. Sen när jag ändå pratade med sköterskan på reumatologen så passade hon på att boka in mig på fredag. För vi sa det att det nästan måste ske ett mirakel om det här ska ge sig nu och vända. Sen skrev hon även att han ska kika på mina handleder som jag också har fått så extremt ont i. Så det blir bra!
Längtar konstigt nog till fredag
Nu längtar jag bara tills på fredag. Konstigt nog. Det känns i alla fall konstigt att säga det. Men det är nog mest så att jag kan få det här gjort. Igen, och kanske vara en bit på vägen till att få det här att lägga sig. Jag håller tummarna för det i alla fall.
Just nu har jag jätteont, och känner att jag nog kommer ha rätt svårt att somna. Så vi får se hur det går. Jag hoppas det. Hoppas ni också kan sova gott inatt så hörs vi mer imorgon! KRAM!
Lämna ett svar