Jag tycker den här texten stämmer så bra in på hur livet är. Vissa dagar, och ibland vissa stunder under dagen kan allt känns så lätt och roligt. Till att nästa stund kännas som raka motsatsen och man ifrågasätter allt som är. Allt som händer och som inte händer.
Någon av er som känner igen er? Jag misstänker att det är de som kallas ”livet”.
Jag har ändå haft en väldigt bra helg och dag måste jag säga. Om man bortser från den lilla parantesen kring foten igår. Men det känns ändå hyfsat idag trots rejält blåmärke och svullnad. Det jag nog bara blir mest less på är att det alltid ska inträffa motgångar som jag inte kan göra någonting åt, och som jag ofta inte heller kan förutse.
Men vi kämpar på! Eller hur? Det är de vi gör, och alltid kommer göra. För vad har vi för val? Inget. KRAM!
Lämna ett svar