Då har sista veckan för år 2020 varit och första dagarna på år 2021. Personligen vet jag inte om jag tycker det har hänt så mycket eller känns så annorlunda. Det känns väldigt lika om jag ska vara ärlig, samtidigt som jag kan tycka att det metalt kan kännas lite som en nystart. Jag tycker det känns lite som en boost till att vi nu tar nya tag och blickar framåt. År 2020 är förbi, och det kan bara bli bättre.
För mig som många av er vet om som har följt mig en tid, så har år 2020 varit ett väldigt jobbigt år för mig! Det har framförallt varit många stora prövningar rent sjukdomsmässigt. Allt ifrån vårdskador, smärtgenombrott och en sjukdom som har jobbat i 190. Men nu hoppas jag det äntligen kan få vara påväg åt rätt håll. Det känns lite så i alla fall.
Avslutningsvis på år 2020, alltså den här veckan så mådde jag inte alls bra. Jag har mått väldigt dåligt större delen av dem här lediga dagarna över både jul och nyår. Det har framförallt varit mycket illamående och huvudvärk tillsammans med ledvärk. Men sen vet jag att i alla fall det mesta av mitt illamående och huvudvärk berodde på nedtrappning av smärtmediciner. Alltså jag hade abstinens.
Det blev inte riktigt som jag hade tänkt med alla sänkningar, utan jag körde nog på med nedtrappningen lite väl hårt. Därav att jag också fick ”sota” rejält på vägen. Men det blev så eftersom jag tyckte det gick så bra rent värkmässigt, så då körde jag bara på. Vilket gjorde att kroppen inte riktigt hann med.
Sen fick jag även avsluta året med att åka på ett lindrigare ryggskott. Något som INTE alls kändes särskilt rättvist. Det kom i alla fall med dålig time-ing kan man säga. Fast där tror jag en del av ryggvärken beror på musklerna och att det har blivit att man har varit mer stilla. I alla fall jag. Både pga att jag var mer ledig och inte åkte på t.ex. något sjukhusbesök, samt att jag har varit väldigt mycket liggandes pga abstinensen. Många av dagarna har jag varit så dålig att jag i princip har legat i sängen eller soffan största delen av dagarna. Något som inte alls har varit särskilt roligt, men jag tror en del av värken kommer därifrån med.
För bara nu över jul och nyår märker jag att jag har blivit stelare av att jag både är utan bromsmedicin (och har varit ett tag), samt att jag inte har varit på bassängträningen. Men det hoppas jag snart kunna börja på igen i alla fall. Bara såret på låret läker.
Här kan ni se en bild ifrån tolvslaget när vi kikade på fyrverkerierna. Harry var helt till sig och var väldigt nyfiken. Jag var beredd på att han skulle vara jätterädd, men så var inte fallet i år i alla fall. Han var riktigt nyfiken och verkade tycka det var mer intressant och roligt än läskigt. Så det var ändå skönt! Speciellt eftersom man oftare brukar höra att djur blir väldigt rädda, än att de tycker det är intressant och roligt.
Jag hoppas i alla fall ni har haft ett bra avslut på år 2020, och start på 2021. Jag håller på med en liten ny grej som jag har jobbat en hel del med, och som ni snart kommer få veta. Jag hoppas ni kommer uppskatta det och tycka det är lika roligt som jag.
Ha en fortsatt fin kväll så hörs vi snart igen. KRAM!
Lämna ett svar