Äntligen säger jag bara. Äntligen ringde dem från bettfysiologen i måndags på förmiddagen och berättade att min bettskena hade kommit. De ringde för att kolla om jag kunde komma redan samma dag på eftermiddag för att få den, samt justerad så den sitter bra. Jag berättade då att jag låg inlagd här på sjukhuset för att få smärtlindring för värken. Att hela mitt smärtsystem hade ballat ur totalt, och att det tillslut blev ohållbart. Värken hade tagit över helt enkelt och jag kände mer att det var en tidsfråga innan jag skulle behöva hjälp för att bryta smärtan. Något vi redan hade pratat om jag och min smärtläkare ifall det skulle bli riktigt ohållbart.
Behövde hjälp
Men efter mycket om och men valde jag i alla fall att ta tag i att be om hjälp innan det blev total katastrof förra veckan. Något de annars väldigt lätt har blivit i och med att jag lätt försöker intala mig själv om att det kommer vända. Att det kommer bli bättre, medan det i själva verket bara blivit sämre. Men på något sätt är det alltid lika svårt att inse det.
Men vilket som så ordnade i alla fall hon från bettfys, tillsammans med avdelningen jag ligger på så jag kunde få komma till dem på eftermiddagen ändå. Fast jag hade min smärtlindring via droppet.
Ny större bettskena
Besöket gick också bra. Min bettfysiolog fick göra några små justeringar på skenan, men det var marginellt. Så nu sitter den som en smäck. Men jag blev lite fundersam över att den sitter i underkäken. För just en sån här har jag aldrig haft tidigare, och jag trodde jag skulle få en snarlika att ha i överkäken, bara att den skulle vara ny och lite högre. Högre för att verkligen få till avlastningen i käkleden så den får vila så gott det bara går.
Men nu fick jag i alla fall en till underkäken. Den var betydligt större eller högre är den jag hade. Eller den var rättare sagt tjockare på höjden. Men glatt nog så är det skönt. Det var min första känsla i alla fall, så det kändes bra. Sen är det såklart väldigt ovant. För den är lite klumpig, tillsammans med att man kan lära sig att prata med den i utan att det ska låta alltför sluddrigt. Men jag kommer väl in i det med.
Skönt att det gick att lösa
Det var i alla fall skönt att det gick att ordna så jag fick komma dit trots omständigheterna, eftersom jag väntat ett bra tag på att få den. Även fast det gick himla fort ändå nu på slutet från att jag hade fått avtrycken gjorda. Så nu ska jag bara kämpa på med den här, försöka vänja mig och hoppas den gör sin nytta. Bettfysiologen sa också att det kan bli väldigt jobbigt nu i början, men då får jag använda den i den mån jag kan och tycker det fungerar. Så fortsättning följer även där, KRAM!
Lämna ett svar