Gokväll fina ni!
Hoppas ni har haft en trevlig helg! Min har väl inte varit den bästa om jag ska vara ärlig. Det har varit väldigt jobbigt efter kortisonsprutorna den här gången som jag fick i fredags.
Det var i fredags innan lunch som jag var till min reumatolog igen. Det var knappt två veckor sedan sist (förra tisdagen). Inte med så långt mellanrum alltså.
Jag tycker det var ett bra besök. Jag var dit så han fick kika på mina käkleder igen, eftersom dem inte alls är bra. Det började lätta lite med svullnaden mot/under förra helgen efter kortisonsprutorna jag fick då förra tisdagen. Men det vände lika fort någon dag därpå. Sen är det på den vägen det varit.
Det var svullet nu igen, plus att mina handleder också var riktigt dåliga. Däremot var det dru-leden som var inflammerad den här gången. Alltså inte själva handleden, utan den leden precis nedanför. Den brukar även kallas för rotationsleden där dem två benen i underarmarna rullar mot varandra när man vrider på handen. T.ex. när man ska vrida om en nyckel. Det kallas dru-leden, och det var där jag fick en kortisonspruta i vardera hand den här gången. Alltså fick jag sammanlagt 4 st kortisonsprutor den här gången, 2 st i handlederna och 2 st i käklederna.
Sen blev det även en hel del prat om mitt allmäntillstånd rent sjukdomsmässigt. För nu är det inte bra. Vi gick igenom hela våren, om det var någon förändring vi hade gjort som kunde vara en förklaring till att jag är sämre nu. Men vi kunde inte komma på något konkret. Inte nu under de senaste månaderna som vi kunde sätta fingret på i alla fall. Inte som skulle ha startat igång det här med bl.a. käklederna och flertalet leder som också varit påverkade nu den senaste tiden.
Sen verkar det dessutom bara komma fler hela tiden, så någonting är det som jobbar i kroppen. Det är tydligt. För den senaste tiden har jag framförallt känt mig så extremt trött, och det har bara blivit värre. Jag har fått mer allmänt ont i kroppen och varit betydligt segare generellt.
Sen har jag samtidigt också hört flera som haft det jobbigare nu senaste veckorna i lederna osv som också är reumatiker. Där de varit som i ett mer skov.
Sen har jag även funderat på om det kan ha lite med vädret att göra. Det var en utav mina reumasköterskor som nämnde det, och jag brukar lätt bli påverkad av det. För det har ju varit väldigt svajigt med vädret den senaste tiden. Så man vet ju inte, men det kan ju säkert påverka.
Det var lika vid mitt förra besök så pratade vi en del om det kunde ha att göra med min vår att göra. Att det har varit en extremt tuff tid för min del det här året. Speciellt ända sedan jag var med om vårdskadan på fötterna då i slutet av januari -20, och sedan låg inlagd på ortopedavdelningen i stort sett hela februari -20. Ni kan läsa mer om vad som hände där under kategorin ”Vårdskada -20”, och i det här inlägget.
Vi tänkte om det kunde vara så att jag helt enkelt inte har återhämtat mig än. Att kroppen fortfarande jobbar med det och aldrig riktigt återhämtar sig. Att minsta lilla gör att det blir två steg bak igen. Det är svårt att säga, men det är en teori.
Däremot nu när jag så snabbt fick fler inflammationer och nya i käklederna igen (eller om dem ”gamla” aldrig riktigt försvann), så blev det lite som att nu måste vi tänka till här. Någon förändring måste vi göra. För först kändes det lite mer som att vi var inne på att det var en tillfällighet, det här med käklederna. Men när det nu inte ville försvinna och behövde sprutas om, samt hade kommit på ytterligare ställen så blev vi lite mer inne på att diskutera en ny bromsmedicin som precis kommit.
Det för att våra misstankar börjar mer och mer gå åt att Xeljanzen kanske inte fungerar längre. Åtminstone inte lika bra som den har gjort tidigare, även om det inte heller har varit tillräckligt. Samtidigt som det också har varit den som har gett mig mest effekt av dem jag har haft genom alla år. Men precis det här har hänt vid två tillfällen tidigare.
Det var det här som har varit lite av min fasa. Att det här skulle hända igen. Visst den har inte slutat hjälpa helt och hållet, men den verkar inte fungera lika bra heller. Inte med tanke på det här rejäla skovet jag verkar vara i nu.
Därför blev det också bestämt nu att jag ska få börja med den här nya bromsmedicinen som heter Rinvoq.
Det kommer en fortsättning på det här inlägget inom kort, och lite mer om den här nya medicinen som jag ska få börja med istället för Xeljanz. Men för att inlägget inte skulle bli alldeles för långt så valde jag att dela upp det i två delar.
Så fortsättning följer… KRAM!
Lämna ett svar