Förra veckan hade jag ett samtal med min endokrinläkare. Det var till det samtalet som jag förra veckan på måndagen även hade varit och tagit prover. Dem proverna som det var så bråttom med. Samtalet gick i alla fall bra. Proverna såg också bra ut, så det var skönt.
Pratade om mitt mående
Vi pratade redan då en hel del om både mitt illamående som är sämre, samt min extrema trötthet. Jag kan nästan tycka att det är lite läskigt om jag ska vara ärlig. Både för att jag inte vet exakt varför jag är det, och den för att jag inte kan styra över det. Det läskiga i det hela är nog att det ibland känns som att jag bara vill skaka loss mig det, eller säga åt mig själv att ”skärpa” mig. Men riktigt så enkelt är det inte. Det är svårt att förklara, men n u kanske förstår vad jag menar?
Jag tror i alla fall det har med någon medicin att göra. Frågan är bara vilken.
Ändra medicineringen lite
Sen blev det bestämt att jag skulle ändra min medicinering lite med hydrokortisonet. Jag tar ju hydrokortison (kroppens egna kortisol för binjurarna) alltid kl.14 pga att mina binjurar inte fungerar som det ska (binjurebarkssvikt). Därför behöver jag ta extra kortison två gånger om dagen för att energin inte ska dippa alltför mycket under dagen och framförallt på morgonen. Men på morgonen tar jag prednisolon istället.
Det som i alla fall blev bestämt var att jag nu skulle halvera dosen jag tar av hydrokortisonet kl.14 på dagen, och ta den andra halvan på morgonen istället. Det för att se om jag kan hålla mig piggare tills det är dags att ta den igen, för det är oftast kring den tiden efter lunch som jag brukar få en riktig dipp.
Hittills vet jag inte om det har hänt så mycket, eller blivit så stor skillnad. I början tyckte jag kanske att det hjälpte lite, men jag vet inte om det mer var en tillfällighet. För sen har det blivit sämre istället, så jag vet inte hur stor skillnad det gjorde.
Lämna ett svar