Nu har jag haft uppstart av smärtrehab i Sandviken dag 1 och 2 som har varit på sjukhuset där. Jag var där både i torsdags och i fredags. Jag har haft uppstart av det individuella programmet som kommer pågå under ca ett halvårs tid. Det har varit två rätt påfrestande dagar känner jag idag efter att ha åkt dit två dagar i rad. Det märks att det tar på att åka en bit. Speciellt igår (fredag) då när jag skulle vara där redan till kl.09:00. Sen blir det också många nya intryck och ny information som tar en hel del mentalt. Men allt som allt tycker jag ändå det har gått bra.
Uppstart av smärtrehab – Dag 1
Under första dagen då i torsdags när vi var där mellan kl.12:00- ca 15:40 tyckte jag det var sådär. Det kändes som att jag redan hade hört i stort allt redan som det pratades om. Det var ingenting nytt. Sen fick vi också gå lite som en rundvandring runt sjukhuset och se vart vi oftast skulle hålla till.
Sen förstår jag att man såklart måste lägga sig på en nivå så det passar alla. I alla fall i början, eftersom allas situation ser så olika ut. Vi har alla varit med om olika saker, har olika situationer, samtidigt som dem också är väldigt lika och påminner om varandras när man kommer till hur smärtan påverkar ens liv.
Första dagen tog i alla fall en hel del på energin, så direkt när jag kom hem somnade jag på soffan. Sen såg jag lite mer fram emot dag 2 då vi skulle börja ha lite individuella samtal med bl.a. psykologen och läkaren. Men allt som allt var det ändå en bra dag.
Uppstart av smärtrehab – Dag 2
Under andra dagen på smärtrehab, som då var igår (fredag) tyckte jag det kändes lite mer givande. Första ”lektionen” eller vad man kallar det var tillsammans med två patienter till (samma som dagen innan) som också skulle gå det individuella programmet precis som mig. Vad jag vet nu var det här dem enda träffarna vi skulle ha tillsammans, men att det kan bli att vi har någon mer träff längre fram ihop. För det blev lite prat om det, men annars blir det individuellt härifrån.
Efter den första lektionen på dagen hade vi två egna besök. Ett med psykologen och ett med läkaren för inskrivning. Det gick bra tycker jag. Det kändes lite mer givande för min del i alla fall, då det blev mer fokus på mig och min situation, och vad jag gjorde där. Eftersom jag redan visste och hade hört en hel del om det vi fick information om under ”lektionerna” som vi hade tillsammans. Sen kan det såklart vara nyttigt att få höra och diskutera kring det igen.
Livskompassen
Med psykologen skulle jag gå igenom något som kallas ”Livskompassen”. Livskompassen kan man säga var till för att kartlägga hur jag tycker mitt liv ser ut idag, och hur pass ”nöjd/tillfreds” jag är med hur det ser ut. Jag fick även förklara hur mitt drömliv skulle se ut och innehålla utefter fyra olika kategorier. Fritid, relationer, hälsa/egentid och arbete/utbildning. Vad som var viktigt för mig och vad jag önskade, och sen fick jag kryssa ut på en bild hur jag tyckte det såg ut idag jämfört med hur jag önskade att det såg ut i verkligheten. Då såg man ganska tydligt inom vilka områden som stämde bättre och sämre överens med hur jag ville att det skulle vara, kontra hur det ser ut nu. Det var rätt intressen att få svart på vitt.
Tanken sen vad jag förstod är att man utgår ifrån den här livskompassen när man fokuserar på vad man ska lägga fokus på och jobba med. Vad man skulle vilja förändra eller förbättra, samt vilja få hjälp med. Lika vad man själv känner att man vill lägga fokus på.
Ska dit på måndag igen
På måndag ska jag dit igen för att träffa min kontaktperson som också är min fysioterapeut. Det ser jag verkligen fram emot. Då ska vi prata ännu lite mer kring det här vad jag förstod. Det är sen efter det mötet som dem inom teamet igen ska prata ihop sig, och sen göra upp ett upplägg för mig med tider till dem olika personerna i teamet. Så mer än så vet jag inte i dagsläget.
Vad smärtrehab går ut på
Allt kring den här smärtrehabiliteringen går ut på att lära sig leva med smärtan man har. Det är inte fokus på att testa ytterligare en ny medicin, eller behandling i första hand. Sen kan det komma justeringar och hjälp med det, men inte i första hand. För det har man ofta redan testat inom sjukvården innan man har kommit dit. Här är det mer fokus på att se över ens livssituation, ens beteende, hur man lever, vad man mår bra av, om man känner sig lycklig och tillfreds med hur ens liv ser ut, olika relationer osv. Helheten kan man säga.
Första tanken är att det låter rätt deppigt att försöka lära sig leva med smärtan. För egentligen vill man bara ha ett quickfix av något slag också mår man bättre. Men riktigt så enkelt är det inte. Här handlar det mer om att försöka kartlägga helheten och inte bara en kroppsdel eller sak i livet som påverkas av ens smärtor. Utan man får hjälp med helheten kring att känna ett mer meningsfullt liv, och på så vis förhoppningsvis få ner smärtan genom det.
Det kan bl.a. vara att se över vad det är som får ens smärta att öka eller minska, hjälp att hitta saker man mår bra av, se om det är något av ens beteenden man kan förändra och som kan göra att man fungerar bättre i vardagen, samt se om det kanske är något man skulle vilja ha mer eller mindre av i ens liv osv. Så har jag i alla fall förstått det hela som. Men fortsättning följer.
Carina Lassestig säger
Hej Elin. Så intressant. Blir spännande att höra fortsättning. Kramar Carina Lassestig.
Elin Hellgren säger
Hej Carina! Ja det ska bli roligt att se vad det kan ge för förändring. Hoppas mot det positiva! Kramar Elin